Min lilla kanikel har fått gråstarr på ett öga och tappat skuttet. Så de tio centimeterna upp där lucka på hans bur var gjorde att han inte på egen hand kunde ta sig in och ut. Nu har jag och mest Gustav löst problemet!
Min lilla Tux hade sedan flytten varit lite sne, han föredrog att sitta vid väggen och vrida sig konstigt åt vänster. Vi trodde att det berodde på att vi nyligen flyttat och att det kanske påverkat honom.
Men en mysig tv-kväll (ja, okej, projektorkväll heter det kanske när vi inte har tv) såg det ut som en skugga i hans ena öga. Det var alldeles matt, som om en dimma. Jag och Gustav försökte se om han hade något skräp i ögat som lagt sig som en hinna. Men hittade inget och efter lite googlande insåg vi att det var gråstrarr eller grönstarr. Efter helgen bokades snabbt en tid hos djurdoktorn som konstaterade att han i princip bara kan urskilja ljus och mörker på ögat. Begränsningen av synfältet har gjort honom mer försiktig, han hoppar inte längre upp i sängen, stolar och skrivbord. Vi misstänker att inte bara tappat hälften av synfältet (kaniners ögon sitter jag ju på varsin sida av huvudet) utan även fått sämre djupseende och har problem med avståndsbedömningen ibland. Vilket gjort att han numera får sina grönsaker och frukter på tefat i stället för ur en skål, vilket fungerar bra med undantag för att en del hamnar utanför.
Vi tyckte även att han själv ska få välja om han vill vara i sin bur med sin mat, toa, vatten, hö och säng, när vi är hemma. Så på påskdagen byggde jag och Gustav (mest Gustav) en ny bur åt Tux. Eftersom han inte hoppar så tar han sig inte över kanten och skulle han börja med det så bygger vi dit ett galler. En annan bonus är att buren blev större en den gamla med.
Vi har använt en stor träskiva i botten och skruvat fast plankor runt om, sedan har vi lackat insidan med båtlack så att trät ska klara lite väta. I dag satte Gustav upp höhäcken och jag skruvade upp saltstenen. Så ny ska vi bara sätta en hasp på dörren, så är buren klar. Men skruvarna vi har hemma passar inte.
Inte nog med att Tux fått gråstarr, han har även fått skorv i baken som efter ett till besök hos djurdoktorn visade vara anledningen till att han ätit dåligt (i princip ingenting) den senaste tiden. Behandla eller skicka till kaninhimlen. Bland de lättare valen jag inte gjort, det var Gustav som var till djurdoktorn den gången eftersom jag jobbade. Så nu har vi gett honom sprutor i munnen med något magiskt i tre dagar. Det är två dagar kvar och sedan återbesök hos djurdoktorn. Vi ger han dessutom kosttillskott med spruta i munnen och än så länge har de gjort extremt stor skillnad. Till en början gjorde han inte alls motstånd för att han inte orkade, nu bråkar han när han får kosttillskottet, han skuttar omkring, äter själv och andra natten han hade den nya buren, tillika andra dagen efter veterinärbesöket och första hemmamedicineringsdagen, knuffade han upp luckan och gick på egna äventyr till gästrummet. Friskhetstecken!
Så nu hoppas jag bara att det fortsätter att hålla i sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar