Krokade vantar

Lagom innan Syfestivalsresan med mamma kom jag på att jag kanske borde ha betat av såväl vantmönstret och garninköpet från höstens resa. Sagt och gjort.

 

Mönstret kommer från Gudrun och heter Vantar krokade runt för stora och små. Det är hon som jag gick massa krokningskurser för i höstas och en nu i våras. Jag kunde ju inte åka ner igen utan att ha gjort åtminstone ett par vantar. Krokningskunskaperna behövdes dammas av. Ändå hade jag glömt hur man gjorde i plankrokning för att få kanten snyggare. Men det skyller jag på att jag rundkrokat. Skillnaden med plan- och rundkrokning från rund- och plattvirkning är att kroknings struktur blir lika i båda teknikerna, men det blir inte virkningen. Vid rundkrokning används en kroknål (som en virknål med med helt slätt skaft, som på en sticka) som har en krok i båda ändarna, vid plankrokning har nålen bara krok i ena änden.

Det krävdes några försök innan jag förstod hur tumkilen skulle göras, men skam den som ger sig. Så jag fick till den utan att behöva mejla henne och fråga. Vanten virkas från skaftet och upp, med tummen sist. De lila/grå vantarna är i garnet jag köpte på mässan, entrådigt isländsk ull garn som heter Einband. Fyra nystan för hundra kronor. Garnet skicks lite och var inte jätteroligt att kroka i, men det var drygt. Det märks knappt att jag tagit något alls. Jag borde ha gjort tumkilen vidare, men det kom jag inte på förrän de var klara och jag börjat på nästa par och kunde jämföra. När jag har vantarna på mig så dras skaftet upp lite på insidan (/tumsidan). De vita blev jag betydligt mer nöjd med, de ser kanske inte så fina ut när de ligger ner, tänker då främst på tumkilen, men den "försvinner" när de sitter på. På skaftet har jag krokat två aviga och sedan en rät, det ger ingen elastisk effekt, men ser lite roligare ut. De är krokade i Lasse-Maja (30 procent ull och 70 procent akryl). Till skillnad från den stickiga är de här jättemjuka och sköna, men inte så varma. Krokningen blev ganska gles, men lagom vår-vinter vantar. Nackdelen med vitt är att de redan är skitiga, så klart.

De röda blev färdiga för inte så länge sedan., eller färdig krokade, jag måste fortfarande fästa trådarna. Jag hade precis gjort klart ena och börjat på nästa då jag tyckte att jag ökat för mycket på tumkilen, så jag bestämde mig för att göra om första med. Men då hann jag tappa lusten lite under tiden och började på lite andra projekt. De röda är krokade i Kattens superwash safir och är tänkta som en present som levereras någon gång nu i sommar..